Träningsdag 2- söndag

Ja då var det träningsdag två för Tommy Permo på Hokabanan.
Jag hade noga memorerat vägen till Hoka banan fast åt andra hållet när jag körde därifrån till campingen, som dessutom låg bara 10 min från banan. Jag visste att Hoka banan låg på en grusväg till höger efter ett stort fält med en utfarts!-symbol. Hur svårt ska det va? Jag har ju dock en tendens att aldrig lita på min inre gps.

Så när jag kör höger, ner för en grusväg, efter ett fält och en utfarts!-symbol. Är jag helt övertygad att jag har kört fel, för här var det mängder med bilar och terrängfordon uppradade och leriga. Killar/Gubbar i skinnvästar och cargobrallor och deras fruar som säkert en gång i tiden hade värsta pangkropparna men som nu lagt ut horisontellt, satt och drack öl och rökte i kapp med sina respektive. Man hörde diverse språk som danska, tyska, engelska o.s.v.

Ja och så kom då jag, blondinen för kungliga huvudstaden i sin nytvättade kombi Opel Astra som såg allt detta och all avspärrningstejp som var uppsatt överallt och tänkte att självklart har jag kört fel och försökte fort som tusan ta mig därifrån.

Åkte tillbaka och fortsatte på vägen men det fanns ingen annan grusväg till höger, efter ett fält och en utfarts!-symbol så jag börjar misstänka att jag nog ändå varit på rätt ställe första gången. Det får ju bli ett litet paniksamtal till herr Permo, som man hör inte alls hade planerat att det skulle vara någon aktivitet, utom våran, på banan.

Jag gör som den riktiga gps:en brukar säga, om jag kört fel, att helt enkelt, göra en u-sväng. Så en u-sväng senare åker jag då ner på grusvägen jag varit på tidigare och parkerar min kombi bland leriga terrängfordon i väntan på Tommy.

Tommy kommer och sedemera drar bort avspärrning- tejpen och åker in på området. Vi följer efter och även några till som ska träna har slutit upp vid det här laget.
Vi har dock fått ett problem och det är att sandgropen används som en genomfart för att komma till själva terrängåkningen. Så vi blir tvungna att ha några som håller koll så inga fordon åker den vägen när vi släpper hundarna. Några tycker vi ska avbryta med Tommy har tagit sig hela vägen hit och ska minsann hålla i träningen. Så vi kör.

Hotch och Ginni började med handsläpp. Inga problem.

Sedan skulle vi starta 4 från bur men möttes av en otrevlig överraskning. Någon har bajsat bakom buren. Det finns för tusan högt gräs, hundra buskar, en skog och oändligt massa träd men nä då, bästa platsen att skita på var bakom buren..usch! Dessutom för att göra det riktigt stämningsfullt hade någon spytt på en handduk och lagt vid utkanten av banan.
Vi fick ju ta bort äckelpäcklet och startade omgången. Startade två hundar dessutom!
Från höger Herman, Bella, Hotch och Ginni. Gick bra även det.

Sedan blev det paus för Hotch del och jag hjälpte till vid buren.
Det har varit två helt fantastiska dagar med gassande sol men det blir ju väldigt varmt för hundarna så man fick se till att de fick svalka sig lite i skuggan och ge lite vatten.

Sedan körde Signe, Hotch och Leo. Hotch i mitten och när de kommer ut åker Leo rakt in i bakdelen på Hotch men ingen respons från Hotch. Han ska ha trasan. När de dock närmar sig mål knuffar Hotch ut Leo men han vänder inte på huvudet så det var halvbra. Det är ju iofs för att nu börjar han bli trött och då kommer tydligen tjurigheten ut så Tommy tycker fortfarande det är godkänt. Sedan var det fika time och jag måste säga att det är riktigt mysigt att bara sitta och tjöta efter att man tränat. Det blir lite mer socialt då 🙂

Bilden på hundarna är tagna av Alexandra Thorsteinsson med Tommy Permos kamera.